Förbjud utkast av oönskad fisk

Notera att denna artikel är från 2013.
Delar av EU:s gemensamma fiskeripolitik måste genomgå en omfattande förändring.

EU:s fiskeripolitik ses av många som orimlig i delar av sin utformning. Gång på gång sätts kvoter på nivåer som riskerar att leda till biologiskt svaga bestånd. Dessutom upprätthålls en fiskeflotta med för många fartyg som slåss om en begränsad mängd fisk.

Sverige är av den bestämda uppfattningen att delar av EU:s gemensamma fiskeripolitik måste genomgå en omfattande förändring. Med anledning av det kunde jag i somras, som en av få ministrar, inte acceptera det förslag om en ny gemensam fiskeripolitik som EU-kommissionen presenterat. Helt enkelt för att den nya politiken inte skulle gå tillräckligt långt.

För den svenska regeringen är det viktigt att vi på bred front arbetar med att förbättra fiskbestånden så att vi inom kort får de levande hav som vi vill ha. Ett av de viktigaste problemen att komma tillrätta med är utkastet av oönskad fisk. Det är ett enormt resursslöseri som inte kan motiveras. Om all fisk var tvunget att tas iland skulle det dessutom vara enklare att beräkna hur mycket som faktiskt fiskas för att sätta bättre anpassade kvoter. Sverige driver därför linjen om ett absolut slutdatum då allt utkast ska förbjudas. För att understryka vårt engagemang i frågan har vi valt att gå före och har kommit överens med Danmark och Norge om ett utkastförbud i Skagerrak till 2014.

Regeringen anser att fleråriga förvaltningsplaner utgör själva kärnan i en hållbar fiskeripolitik. Med fleråriga förvaltningsplaner får vi ett stabilare regelverk att förhålla oss till vilket leder till mindre risk för den årliga kohandel om kvoter som är så vanlig i dag. Att det ger resultat har vi sett på förvaltningen av torsken i Östersjön som sedan en förvaltningsplan kom till, på kort tid, från dess hotade situation återhämtat sig kraftigt.

I dag är förvaltningsplanerna utformade efter en enskild art, men vi nöjer oss inte där utan driver frågan om flerartsplaner, det vill säga där förvaltningen baseras på ekosystem och hur flera bestånd samverkar med varandra. Den svenska regeringen har därför, som kommande ordförande i Nordiska ministerrådet 2013, tillsammans med Internationella havsforskningsrådet, tagit initiativ till att utarbeta riktlinjer för flerartsförvaltning.

Genom att konsekvent arbeta efter förvaltningsplaner kan vi nå så kallat MSY, maximalt hållbar avkastning för EU:s fiskebestånd. Erfarenheter globalt visar de ekonomiska vinster och det samhällsekonomiska värde som en förvaltning av bestånden enligt MSY kan ge. Det är ett mål som Sverige vill se senast 2015 men som vi dessvärre inte har med oss alla medlemsstater på. Därför är det glädjande att Europaparlamentets fiskeutskott nu innan jul ställde sig bakom Sveriges linje kring vad EU:s framtida gemensamma fiskeripolitik bör innehålla.

Sedan alliansen tillträdde 2006 har Sverige varit aktiv i ministerrådet för att skapa en långsiktigt hållbar fiskeripolitik. Utöver förvaltningsplanen för torsk i Östersjön har vi också, stoppat omfattande tjuvfiske och påverkat så att kvotbesluten i större omfattning sätts i enlighet med den vetenskapliga rådgivningen. På hemmaplan har vi dessutom gått före tillsammans med Danmark och Norge för att få tillstånd ett utkastförbud i Skagerrak, förstärkt fiskerikontrollen och utökat skyddet för torsken i Kattegatt tillsammans med Danmark för att nämna ett antal åtgärder.

Jag kommer oförtrutet fortsätta mitt arbete för att EU:s fiskeripolitik ska ge ett långsiktigt hållbart utnyttjande av våra gemensamma fiskeresurser.

Eskil Erlandsson(C)

landsbygdsminister

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut