Faktarutan

Elsanering

När elnätet skapades i Sverige gjordes det för en frekvens på 50 Hz,

dimensionerat för att klara glödlampor, motorer och enkel elektronisk

utrustning.

På senare år har modern elektronik och energieffektivisering skapat

problem då de producerar ett brus på elnätet som ofta består av frekvenser

över 30 000 Hz, alltså frekvenser som elnätet inte är byggt för. Exempel

på sådan elektronik är lysrör, lågenergilampor, datorer, dimmrar för ljus,

mjukstart för elmotorer, kommunikation på elnätet med mera.

Högfrekvent brus som produceras av någon annan användare i elsytemet kan

störa även den användare som inte har någon modern elektronik.

Ett annat problem som ökat väldigt mycket på senare år uppstår så kallade

vagabonderande strömmar då elen inte går i retur till nolledaren som det

är tänkt utan istället tar en annan väg ut ur huset via vattenledningar

eller fjärrvärmerör.

Lösningen på problemen är att montera en Netcleaner. Denna apparat

filtrerar bort högfrekventa frekvenser från elsystemet samt skapar en egen

nolla som tillsammans med ett eget jordtag eliminerar påverkan från andra

användare på elnätet.

Ytterligare åtgärder för elsanering kan innebära speciella ledningar som

inte strålar, avskärmad belysning, avskärmade telefoner, avskärmad

datautrustning, mikrovågsdämpande färg och fönsterfolie och speciellt

avskärmade tv-apparater som tar bort det mesta av strålningen.

KÄLLA: Ama konsult

Efter att ha jobbat i sjuka hus i flera år började Annika Löfbom känna sig tömd på all kraft, hon fick yrselattacker och hjärtklappning. Hon mådde helt enkelt väldigt dåligt.

När hon under resor med husbilen upptäckte att hon mådde så mycket bättre så fort hon kom bort från elektricitet och bebyggelse började hon förstå att det hon drabbats av var överkänslighet mot el, ett inte helt okomplicerat tillstånd.

– Även om det har blivit mycket bättre möter man fortfarande en del skeptiska människor. Framförallt läkare brukar har svårt att förstå, säger hon.

I augusti i fjol började hon och hennes man Lars Löfbom, tillsammans med allehanda lokala förmågor, konstruera det toppmoderna elsanerade huset i Sikeå Hamn paret nu bor i.

I våras hade hon 35 besökare i huset då föreningen för elöverkänsliga i Västerbotten hade ett möte.

– Jag höll inte på att få ut dem ur huset, de mådde så otroligt bra och alla vill komma tillbaka hit, säger hon.

Själv planerar hon att bo kvar tills hon dör.

– Ålderdomshemmen är ju inte direkt anpassade, men vem vet, det kanske kommer, säger hon.

På utsidan ser det ut som vilket modernt timrat hus som helst, de flesta hemligheterna sitter i ett helt avskärmat rum i husets ena hörn. Lars Löfbom visar det speciella rummet där den helt vanliga svenska elen,som enligt Lars håller absolut bottennivå i Europa, i klass med Albaniens, kommer in i huset. Där går elen in i en transformator som tar bort den elektromagnetiska strålningen ur elen och gör den lugn, fin och sinusformad. Utöver transformatorn rymmer rummet ett speciellt proppskåp som

automatiskt slår av strömmen om den inte används, är lamporna släckta i huset går ingen ström alls in. Även centraldammsugaren får plats i skrubben som är helt avskärmad från övriga huset genom en metallvägg.

– De som håller på med industrin förstår sådan här. De skärmar av för att inte dyrbara apparater ska ta skada. Men vad är vi då, vi människor, om apparater ska skyddas mer än oss?, säger Annika Löfbom.

Paret hade länge bott i Bureå där Annika Löfbom inte riktigt mått bra, deras hus låg nära en kraftstation. Med husbilen fann de sig i Sikeå hamn,

där man ordnade en egen parkering, helt avskilt från allt vad mobilstrålning och bärbara datorer heter. De gillade platsen så mycket och

när de senare hittade en tomt alldeles bredvid en bekant, som även honlider av elöverkänslighet, gjorde de slag i saken och började snickra på vad som skulle bli deras drömbostad.

– Det här är våra Thailandsresor, våra restaurangbesök, våra biobesök, våra teater- och dansföreställningar, säger Annika Löfbom när hon tittar runt i det vita, lugna, luftiga kombinerade köket och vardagsrummet. Hon syftar förstås på att hon, på grund av sin elöverkänslighet, inte kan vistas i dessa offentliga miljöer.

Flytten till Robertsfors kommun innebar även en ny strid om att få möjlighet till bidrag för elsanering, som hon menar måste ses som en form av bostadsanpassning. Efter ett tag gick kommunen med på det och numera kan man få upp till 50 000 kronor till det ändamålet.

– Det är förstås jättebra, även om det bara täcker en liten del av kostnaderna, säger Lars Löfbom som uppskattar att den totala kostnaden för en total elsanering på en villa ligger på omkring 200 000 kronor.

STEFAN ÅBERG

Publicerad2008-07-31 07:36