Sverigedemokraterna blir i och med valframgången och debuten i regeringsunderlaget riksdagsvalets enda klara vinnare.
Svensk politik kommer under den kommande mandatperioden, åtminstone till viss del, att präglas av sverigedemokratiska prioriteringar. Så länge ingenting oväntat händer.
Många är oroliga. Även tongivande röster talar nu om demokratiska institutioners förestående kollaps.
Beatrice Fihn, som 2017 tog emot Nobels fredspris för organisationen ICAN:s (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) räkning, varnade dagen efter valet (12/9 2022) för de konsekvenser som det ”nynazistiska” partiet för med sig för demokratin, jämlikheten och för mänskliga rättigheter (fritt översatt).
Anne Ramberg, Advokatsamfundets före detta generalsekreterare, varnade i sin tur under tisdagskvällen (13/9 2022) för att PM Nilssons, Dagens Industris politiska chefredaktör, hållning till Sverigedemokraterna, som länge innefattat att borgerligheten borde samarbeta med partiet ”… riskerar att leda till en upprepning av vad som hände i Tyskland”.
Sverigedemokraterna är inte ett parti som alla andra. Att dess nya position i svensk politik vållar oro är fullt begripligt. Men att göra kopplingar till demokratins undergång och det värsta folkmordet i modern tid är att tappa proportionerna och spä på oron i onödan.
Det är nämligen inte första gången som ett högerpopulistiskt och främlingsfientligt parti får inflytande i en regering. Tittar man på jämförbara länder finns det ingenting som tyder på att regeringsinflytandet har lett till att demokratin har tagit skada.
Norge, Danmark, Finland och Nya Zeeland har, eller har haft, sådana partier i regeringsställning under det senaste decenniet. De länderna placerar sig alltjämt bland de sex högst rankade i The Economist’s respekterade demokratiindex (2021).
Det betyder inte att dessa länder är perfekta, eller att Sverigedemokraterna inte kommer att kräva saker som bryter mot rättsstatliga principer. Men det visar att de demokratiska grundvalarna är betydligt starkare än vad många tycks tro.
För den som vill skydda demokratin från krafter som vill den illa finns samtidigt saker att ta itu med. Det konstitutionella skyddet mot krafter som vill urholka demokratiska institutioner är fortfarande alldeles för svagt.
Den främsta stoppklossen mot stärkt konstitution, både i nutid och i dåtid, har dock inte varit Sverigedemokraterna utan Socialdemokraterna, vilket tankesmedjan Timbros Frida Jansson och Adam Danieli nyligen uppmärksammade i rapporten ”En liberalare demokrati” (juni 2022).
På det området är möjligheten att genomdriva reformer förmodligen bättre nu än innan valet.
Sverigedemokraterna måste fortfarande hanteras av de övriga regeringspartierna. Så sent som under tisdagen talade stabschefen Linus Bylund i en intervju i tvetydiga termer om att han var sugen på ”journalistrugby” och på att ”knuffa journalister” (Sveriges Television 12/9 2022).
Trots det känsliga läget regeringspartierna befinner sig i måste de markera stenhårt mot och ta avstånd från sådana uttalanden. Det får inte råda någon tvekan om att sådant står för Sverigedemokraterna och inte den blivande regeringen.
Sverigedemokraterna är och förblir en destruktiv kraft i svensk politik, och partiet kommer att pröva regeringspartiernas principer hårdare än förmodligen någon gjort någonsin tidigare. Men demokratins grundvalar kommer partiet knappast att kunna rå på.