För de flesta riksdagspolitiker tycks ett Nato-medlemskap vara en självklarhet. Men ännu är vi inte med och ännu har vi tid att reflektera djupt över fördelar och nackdelar med medlemskapet.
Vilka är nackdelarna? Vi tvingas kraftigt öka våra militära utgifter vilket kommer att minska utrymmet för bland annat skola, sjukvård, polis och socialtjänst. Ett krig med ett Nato-land skulle tvinga Sverige att ställa upp med krigsmateriel och militär personal, och riskera ett utökat krig på vårt territorium. Som Nato-land och USA-allierad kommer vi att ses som ett potentiellt hot mot icke-Nato-länder vilket kan leda till sanktioner, hämndaktioner och terrorattacker. Detta är alltmer aktuellt på grund av den kraftiga utvidgningen av BRICS-länder. Genom ett Nato-medlemskap förlorar Sverige sin långvariga neutralitet och förtroende som medlare och faktiskt föredöme som fredsland.
Vilka är fördelarna? Det påstås att Sveriges säkerhet skulle öka inklusive ett förbättrat underrättelsearbete och att vi skulle få en större röst i globala säkerhetsfrågor. Gemensamma militära övningar med andra Nato-medlemmar skulle kunna öka effektiviteten på vårt försvar, liksom att den ekonomiska tryggheten skulle förstärkas.
Men borde vi inte reflektera lite djupare angående “fördelarna”? Om Sverige någonsin skulle bli indraget i krig, är det då inte högst sannolikt ett världskrig inom kort. Hur ska då andra länder kunna komma till vår undsättning? Har vi inte idag redan ett bra underrättelsesamarbete med Nato, och vem tror att Sveriges röst i Nato någonsin skulle kunna bli påtaglig? Nato styrs av USA och är i sanningens namn ett verktyg för dess hegemoni.
Nej, fördelarna är minimala i förhållandena till nackdelarna. Och hur bör vi ställa oss till Finlands ansökan? Min uppfattning är att Sverige inte kan ansvara för Finlands beslut. Jag tror att många militära experter tvivlar på att Finlands säkerhet ökar genom ett Nato-medlemskap. Det är inte för sent att ta ett klokt beslut.